Ambis blogg

Idag säger vi grattis till Oliver som fyller 1 år! Tänk att det nu bara är 15 dagar kvar tills vår älskade Alexander fyller 1 år. Tiden går verkligen fort. Nästa helg blir det barnkalas för de båda små pojkarna och helgen efter det kommer vi fira Alexander med släkten.

I morse vaknade Alexander vid 4 och var så fruktansvärt snorig. Bara att ge näsdroppar. Jag vill inte gärna för han har fått så mycket nu. Läkaren vi var till igår sa att det var ok över helgen med. Alexander fick 6 nätter förra veckan sen hade han uppehåll på 4-5 dagar och sen har han fått 3 nätter i rad nu. Jag litar tyvärr inte helt på läkaren då hon även sa att vi kan ge alvedon hur länge som helst!? Det står ju två dygn på flaskan men sen kan man ju konsultera en läkare med och när jag frågade igår (tänkte ifall febern går upp igen) så sa hon att det kan ni ge hur länge som helst. Hmm... Hon kanske tänkte att det går bra över helgen och att vi sedan hör av oss om febern sitter kvar men det är ju helt fel att säga så då tycker jag.
Nu börjar lilleman bli otålig i sin stol. Vi ska ut och gå med Maria och födelsedagsbarnet vid 10 så innan dess blir det lite bus.

Nu har vi varit på bvc. Allt såg bra ut. Ren och lugn andning. Ingen öroninflammation och inga streptokocker i halsen. Han var röd i halsen så därför togs testet. När vi skulle hålla lilleman för att läkaren skulle kolla hals och öron var det nästan omöjligt. Han kämpade emot som bara den och blev knallröd i ansiktet. Läkaren tyckte han var stark och när vi skulle ta provet i halsen på honom sa läkaren till provtagaren att det var en stark kille, haha.
När läkaren kollade i halsen såg jag att tand nummer 5 hade kommit. Den till höger om mittänderna nere. Tand nummer 6 lär ju också komma snart då. Tänk att han fick sin första tand för 1,5 månad sen. De har poppat upp snabbt. Febern lär dock inte ha berott på tanden för läkaren höll med om att det var för hög temp. Om febern var kvar över helgen skulle vi höra av oss i början av nästa vecka igen men eftersom lilleman är så pass mycket bättre idag så tror jag inte det är någon fara. Det var himla skönt att få honom tittad på nu innan helgen i alla fall. Skönt att det går så fort att få tid här.
Nu ska här bytas blöja. Stackars lilleman är hård i magen och det är jättejobbigt för honom att klämma på.

Vi fick en tid på bvc klockan 10.45 idag. Känns skönt att de ska titta på honom innan helgen. Han vaknade vid 4-5 i morse och skrek och var snorig och hostig. Tog ett bra tag att få honom att somna men sen gick det när han låg bredvid mig. Jag provade att lyfta tillbaka honom i hans säng en gång men då började han skrika igen så han fick ligga bredvid mig tills vi vaknade vid 8. Jag behövde den där lilla sömnen på morgonen för har knappt sovit i natt. Ringde bvc direkt och blev uppringd väldigt snabbt. De har tydligen bara akuttider idag så vi kunde bli sittandes ett tag där nere i värsta fall men huvudsaken är att de tittar på honom.
Lilleman känns lite varm nu men han verkar inte ha någon hög feber i alla fall. Han har ätit och druckit bra vilket känns skönt. De skulle kunna ta lite prover på honom sa sköterskan. Han har ju varit sjuk så länge nu så det är ju något som lurar i kroppen. Om det inte är två olika grejer han fått då eftersom han var feberfri ett tag, dock har han inte varit sig själv på rätt länge. Förutom när han fått alvedon då :-S Nu ska jag med äta lite frukost och sen ska vi väcka maken vid 10. Stackaren har inte kunnat sova på hela natten och sprungit in och tittat på Alexander med jämna mellanrum. Världens bästa pappa. Tur att han sov lite igår när jag var vaken på kvällen.

Andra omgången alvedon har mini fått nu :-( Han har blivit varmare och varmare där han legat och sovit. Vi sa att vi väntar tils han vaknar till lite och ganska nyss började han röra på sig oroligt i sömnen. Jag tyckte han var riktigt varm så alvedon igen. Jag ska försöka sova lite när jag känt att febern gått ner igen. Alvedonen höll ju i ca 7,5 timmar så då borde jag ju kunna sova lugnt snart. Jag ringer bvc direkt i morgon bitti och hör vad de säger. Han har ju trots allt varit sjuk i snart två veckor. Dock funderar jag på om det är något annat han har nu än det han hade förra veckan. Han har ju haft feberfria dagar. Skulle vara skönt om han fick komma ner i morgon och kollas på i alla fall. Självklart går ju funderingarna på om det är svininfluensan. Har dock hört om en väldigt elak förkylning som går nu med. Hmmm...kan vara så mycket och det är så svårt när Alexander inte kan berätta hur han känner sig.

Alexander är ännu sjukare igen :-( Maken ringde mig vid 16-tiden och sa att Alexander hade 40 graders feber. Jag skulle ju på middag med mina handledare och deras andra student men kände direkt att jag ville hem. Jag sa till maken att ge alvedon och att jag kommer hem direkt men han sa att han tyckte jag skulle vänta lite så kunde han ringa tillbaka när alvedonet verkat. Jag valde att åka hem direkt ändå och vi ställde in middagen och sköt den framåt istället. Inte kan jag sitta på en middag när jag vet att lilleman är sjuk hemma! Han är alltid prio ett.
Alexander hade varit riktigt dålig. Febern hade rusat i höjden jättesnabbt. Det var som att knäppa med fingrarna så var den där. Så otäckt! Det går ju fort när de små får hög feber men vi har ju aldrig varit med om det innan. Maken var ju på jobbet idag och Alexander var med farmor. Hon hade märkt hur Alexander börjat blir slöare och slöare och hon tänkte att han kanske hade feber och tänkte även tanken att ringa maken men då kom han precis hem. När jag kom hem var han lite småslö men som maken sa var han pigg i jämförelse med vad han varit innan. Sen har han lekt massa och jag har även fått i honom frukt och gröt. Han var gladare än han varit på länge så jag funderar på om det är något som gör ont som alvedonet hjälpte mot. Kommer i alla fall ringa bvc i morgon, innan helgen, och höra lite. Jag är rädd att febern kommer rusa upp igen så det kommer bli lite sömn i natt känner jag. Min mamma kommer hem sent idag, så typiskt, men hon ska ringa när hon kommer hem. Vill rådfråga henne lite. Så skönt med en otroligt duktig läkare som mamma. För hon är verkligen duktig.
Kommer nog ställa klockan i natt för att titta till lilleman. Om det blir som tidigare idag så känns det som att han inte kommer säga till om febern stiger. Det hade verkligen varit som att han tittat bakåt i huvudet och försvunnit :-S Usch, vad jag hatar sjukdom!
Ursäkta röriga inlägget. Som vanligt nowadays men är man trött, virrig och orolig så är man. Nu ska jag äta lite innan jag går och försöker nanna lite.

Ett till inlägg blir det i alla fall idag. Ett irriterat. Eftersom jag har varit duktig på det jag gjort har jag fått mycket ansvar. Jag har även fått lära ut tekniker till andra och fått många frågor från mina "ex-jobbskollegor". Igår (eller i förrgår) fick jag en fråga från en av mina handledare om jag kunde lära ut en teknik till en tjej som ska börja med det nu. Jag har börjat skriva nu och har en hel del att göra och sa att jag helst inte ville men att jag kan om det inte löser sig på annat sätt. Tanken var att min handledare skulle göra detta men han ville sitta och skriva han med så han frågade mig. Han kläcker även ur sig att min huvudsakliga handledare nog inte skulle gilla det. Jag bad honom då att gå och prata med den andra handledaren först istället. Senare får jag höra att min huvudsaklige handledare inte hade tyckt idén varit bra så jag slapp undan. Igår började de labba. Protokollet sträcker sig över några dagar och idag när de skulle fortsätta var inte handledaren på plats. Han hade hört av sig på mail till tjejen som ska lära sig. Efter lunch skulle han komma. Vid 13.30 talas de vid och då sitter han på tåget i märsta. Det tar 20 minuter till Uppsala därifrån. Jag och en annan tjej har sagt att vi kan hjälpa till om han inte dyker upp så det säger tjejen som ska lära sig när hon pratar med honom. Då får hon höra att bara jag får hjälpa henne eftersom jag har fått bättre resultat. Hmmm...inte så kul att få höra för det känns inte kul att behöva säga till tjejen som inte får hjälpa till med tanke på att hon så gärna ville. När jag fick höra detta så kommer även den andra tjejen och hör att vi pratar om att jag ska hjälpa till och säger igen att hon gärna hjälper till. Blev lite olustigt men vi lyckades fixa till det utan att behöva säga vad handledaren sagt. Vi kände oss så dumma och det känns inte kul att fått höra något sådant för då blir vi utelämnade att behöva säga en sådan grej. Jag hade helst inte velat veta ens. Det är en grej som han får ta med henne tycker jag.
Jag sa i alla fall att jag kunde starta upp labbandet med hon som ska lära sig så att hon inte skulle bli tvungen att börja jättesent och att handledaren sen får ta över när han kommer. Tjejen som jag skulle hjälpa skickade sms och skrev detta och vi började labba.
Handledaren dök aldrig upp, hörde inte ens av sig och jag fick labba klart vilket innebar att ungefär 3 timmar försvann för mig som jag hade kunnat använda till mitt skrivande. Jag känner mig så besviken och som min mamma sa så blev jag utnyttjad. Så fruktansvärt dålig stil och sen att lämna oss att behöva ta det med tjejen som han sagt inte fick hjälpa till för att hon fått för dåliga resultat. Tjejen jag hjälpte sa att hon skulle säga det till den andra tjejen för hon fick så dåligt samvete av att veta det och jag håller med.

För att få ut något bra av det här fick jag i alla fall massa beröm för att jag var så pedagogisk och en mycket bättre lärare än han som skulle lärt ut. Hon var glad att jag gjorde det med henne för att hon lärde sig mycket bättre. Det är aldrig fel att få beröm :-)

Ett rörigt inlägg som jag var tvungen att få ur mig. Inte bra skrivet men så svårt när man inte skriver ut namn.

Vi har en ny blivande doktorand på institutionen. Han är provanställd. Idag på fikat så frågade han mig först om jag var doktorand. Efter lite prat kommer frågan: "Do you live with your parents?" Tjejen, som satt bredvid och deltog i samtalet började skratta som bara den. Mitt svar: "No I live with my husband and son" gav en förvånad blick. "You look so young". Hahahaha, som om jag inte hört det förut ;-) Undrar varför han ens frågade om jag var doktorand då? Hmmm...doktorandstudier kommer ju först efter en avslutad examen på 4 år....
Hon som även deltog i samtalet sa att jag var så duktig så att jag lugnt skulle kunna vara doktorand. Så kul att höra sådant och snällt :-) Känns ändå som jag lyckats väldigt bra för jag är faktiskt duktig på det jag gör. Jag som var så orolig innan.
Efter kommentaren "You look so young" fick jag i alla fall höra "She´s the one that is oldest in her mind, she only looks young" Skönt att höra att man inte tas för omogen :-)

Maken ringde mig i förtvivlan vid 17. Alexander skrek i bakgrunden. Jag sa att jag skulle komma hem direkt och det tar runt 1 timme med trafiken. Väl hemma sitter maken med en sovande bebis i famnen. Lilleman har skrikit från klockan 12.30 tills han somnade. Ingenting fungerade. Fy sjutton! Stackars maken och stackars liten. Inte lätt när man inte kan prata. Jag tog över och han skrek en del när han vaknade. Han fick i sig lite mat, skrek vidare och till slut somnade han i alla fall. Ganska tidigt, strax efter 19. Det var nog mycket blandat som gjorde att det blev skrik. Dels hade han sovit lite = övertrött. Han har bajsat dåligt och när jag bytte blöja innan han somnade så kändes magen uppsvullen. Det kan vara maten han fick vid lunch som var ny och innehöll paprika, lök, ingefära bland annat. Sådant han klarat av innan men man brukar ju inte reagera första gången och det kan ju komma i stort sett nrä som helst. Jag hoppas i alla fall att han sover bra nu och kan vakna gladare i morgon. Min lilla skrutt!

Jobbig dag kommer det nog bli idag *suck*. Lilleman vaknade tidigt i morse och var snorigare igen. Jag som trodde att han höll på att bli bättre :-( Han har även haft hosta de senaste mornarna och idag lät det värre än tidigare dagar. Igår kändes det som att han mådde så bra ju! Han har druckit som aldrig förr under morgonen. Hade knappt kissat i natt (blöjan brukar var sprängfylld) så hade nog druckit för lite igår.
Gårdagen spenderade han med sin farmor då maken var på jobbet för att hjälpa till. Det hade tydligen inte gått så bra igår så maken ska iväg och jobba även på torsdag. På torsdag ska jag på middag med mina handledare och min "kollega" som även hon har dem som handledare. Tänkte att det passade bra på torsdag då maken inte har Alexander under dagen så att han får ta hela dagen för jag vet att det kan vara jobbigt att inte få en rast när lilleman är sjuk. Förhoppningsvis är han mycket bättre då också. Känns lite jobbigt att missa nattningen och att säga godnatt till lilleman men någon gång ska ju bli den första.

Nu har jag sprungit omkring som en tok utan att publicera inlägget så det är bäst jag gör det nu och drar mig in mot en jobbig dag i Uppsala.

Vi har haft en diskussion om hur man tänker på "jobbet". Det är otroligt fascinerande tycker jag. Själv tänker jag i ord. Jag trodde faktiskt helt ärligt att alla gjorde det fram tills för bara några år sedan, haha. Jag har aldrig diskuterat det tidigare än då så då är det ju ofattbart att andra kan tänka med bilder. Majoriteten av oss som diskuterade idag tänkte i bilder och de hade lika svårt att förstå oss som tänker i ord. Spännande. Jag har alltid tänkt i ord och visst kan jag ibland se bilder av något men jag måste verkligen anstränga mig och det blir absolut inga klara, skarpa bilder utan snarare som skuggor.
Som en annan person beskrev så är det som en liten röst i huvudet som pratar. En egen liten berättarröst. Jag har svårt att beskriva någon/något men känner direkt igen när jag ser den/det. När jag inte ser en kär person har jag svårt att se hur personen ser ut även om jag känner igen personen direkt när jag ser honom/henne. Detta var helt ofattabart för "bildtänkarna". Jag kan tänka mig att de som tänker i bilder är bättre på att beskriva saker. Hur tänker ni? Bilder eller ord?

Nu går ögonen i kors så sängen nästa. Alldeles för sent *suck*. Så mycket jag vill göra men så lite tid!

Här går Alexander med bilen och brummar. Allt åker ju självklart in i munnen med jämna mellanrum. Dreggel igen indikerar kanske fler tänder? Hoppas de kommer snart allihop så slipper han ha problem med dem.

Lördag! Även om det kändes som lördag redan igår eftersom jag var hemma. Lilleman har varit gnällig på morgonen men nu är det bättre. Han känns varm och kall om vartannat. Jag trodde han hade feber i morse men nu är han sval igen. Han har faktiskt sovit bra i natt efter alvedonet igår kväll. Vaknade en gång på kvällen innan jag gick och lade mig men sen har han sovit ända till strax innan 6. Jag vaknade dock en gång strax innan 4 med lite halvt panik eftersom inte Alexander vaknat något. Han sussade dock sött i sin säng. Han sov i resesängen i natt med. Idag ska vi på promenad med Maria och Oliver, precis som vi gjorde igår :-) Alexander sov så skönt i vagnen då så jag hoppas han upprepar det idag. Det blev en hel del promenerande igår. När jag är ute själv med Milo nuförtiden så lyssnar jag på ljudbok och boken är så himla bra. Har bara hört 3 kapitel än så länge men jag är helt fast så det blir så att man vill gå längre bara för att få lyssna ett tag till, haha. Jag kan inte sitta inne och lyssna då jag bara somnar, inte för att boken är tråkig utan mer för att jag är så fruktansvärt trött så för att hålla mig vaken måste jag göra något som inte innebär att sitta stilla. Jag somnar liksom framför datorn om kvällarna så...

Många klädbyten blir det när man är sjuker. Sötnosen med röda näsan.

Det var en jätteseg nattning idag. Alexander kändes varm framåt kvällen men jag tror inte han haft feber på hela dagen. När han skulle sova så somnade han i selen och så fort jag lade honom i sängen vände han runt och ställde sig upp. Så brukar han aldrig göra. Till slut tog vi en temp. Maken höll i honom och när vi såg att tempen steg mot 38,6 tog vi ut termometern eftersom han avskyr det (ska köpa en örontemp är det bestämt nu). Han fick alvedon men det tog ett tag innan han kom till ro. När jag äntligen fick honom i säng var han i alla fall mycket svalare. Min lille gosunge! Han fick somna bredvid mig i vår säng och jag somnade nästan med. Vaknade dock till helt och hållet av att våran vovve låg och stank ner hela rummet med sitt fisande. Mindre mysigt! Jag är så trött men det är så mycket jag skulle vilja hinna göra. Får bli någon annan dag I guess.
Alexander sover i vårt rum i natt igen. Känns tryggt för mig.

I natt har lilleman fått sova i vårt rum. Vi har resesängen där så det bäddades i den och mini sov bra bredvid mig. Jag kände att jag verkligen behövde sova och att ha honom sjuk i ett annat rum gör mig bara orolig så då fick han ligga där jag hela tiden hör honom. Vi har sovit bra i natt. Alexander har vaknat en gång runt midnatt och då var det lite kaos för jag kunde absolut inte hitta nappen någonstans trots att jag letade igenom hela sängen säkert tio gånger. När jag skakade på kudden dök den i alla fall helt plötsligt upp. En gång vid 5.30 vaknade han med men då fick han somna om bredvid mig, jag lyfte över honom och vi sov en timme till :-) Idag är även jag sjuk, kände ju redan igår att det var på gång men än så länge är det inte så farligt så. Jag är i alla fall hemma idag och vi ska snart gå ut i snöfall :-) Så mysigt. Inte så mycket snö än men det ligger på marken och det faller än.
Alexanders feber var borta i morse men nu känns det som att den är tillbaka. Han fick näsdroppar igår kväll innan han somnade och sen hade jag tänkt vänta med alvedon men han kom inte till ro så han fick det innan han somnade igår kväll. Det var nog en av anledningarna till att han sov bättre i natt. Jag är alltid så försiktig med allt vad mediciner gäller och tar alltid först när inget annat hjälper och sen brukar jag tänka varför tog jag det inte tidigare. Jag måste påminna mig att inte vara på samma sätt med Alexander. Visst ska man vara försiktig men om det hjälper så bra som det gör kanske det är bättre att han får det direkt... Jag tycker dock att en del är lite för snabba med att ge eftersom det ändå är konstgjort och levertoxiskt. Vet inte om jag blivit färgad av leverläkaren som föreläste om levern för oss när vi läste toxikologi, haha. Hon gillade inte alls alvedon.
Jag tog alvedon först i natt. Jag frös så hemskt och hade så fruktansvärt ont i huvudet så det behövdes kände jag.

Idag ska jag tänka på att äta bättre än igår. Blev så mycket åkande och oro med mera så jag glömde liksom bort att äta. Det märks så tydligt på mig när jag inte ätit ordentligt för det ser ut som jag rasat runt 5 kg över natten. Självklart har jag inte det men det märks när man inte ätit. Ursäkta allt babbel i mina inlägg men jag känner mig så himla ostrukturerad i huvudet och det är så många tankar som bara vill ut.
Nu ska det bytas bajsblöja känner jag här.

Hur svårt ska det vara att hitta ytterkläder? Jag har suttit och kikat en del på internet och kollat omdömen. Alltid står det att de är så stora i storlekarna och att man bör gå ner en storlek. Inte så lätt när ens egna storlek inte finns från början. Hur gör de som är mindre än jag? Jag är inte jätteliten men har i alla fall 34, det finns ju de som är bra mycket mindre än jag. Måste man handla på barnavdelningen då eller? *suck* Jag får ha min för stora, för kalla vinterjacka i vinter så får jag väl hoppas att det går att hitta något nästa år... I affär finns det ju aldrig min storlek heller. Är det för att människorna i allmänhet blir större och större så att standardstorlekarna också ökar? Hmm. Inte kan man hitta bh-storlek heller. Byxor går bättre eftersom jag är större på underkroppen än överkroppen, dock sitter de aldrig bra i midjan så man måste ha skärp och alltid får man göra egna hål i skärpen för att det innersta alltid är för stort. Sen är de alltid för långa och jag vet inte hur många byxor jag trampat sönder eftersom jag aldrig har tid att ta fram symaskinen för att sy upp dem (kommer alltid annat i vägen). Hade jag haft tiden skulle jag sy mina egna kläder! Fy vilka i-landsproblem man har! Nu har jag klagat av mig lite.